Vad är egentligen DISA-metoden?
DISA-metoden är en skolbaserad metod med rötterna i Kognitiv Beteende Terapi som förebygger stress och nedstämdhet främst bland högstadieelever.
Metoden är förebyggande och främjande och ska aldrig användas i behandlande syfte!
Undervisningen hjälper deltagarna att bli mer medvetna om hur tankar och beteenden påverkar hur de mår. Både hur glada tankar och aktiviteter lyfter oss, och hur negativa tankar och aktiviteter kan sänka oss.
Namnet står för Depression in Swedish Adolescents (även om de flesta gruppledare kallar den för Din Inre Styrka Aktiveras) och metoden är till stor del baserat på Gregory Clarke and Peter Lewisohns studier i USA
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms sjukvårdsområde, Stockholms Läns Landsting, anpassade metoden för det svenska skolsystemet och svenska förhållanden och den utvärderades med goda resultat av Britt-Marie Treutiger år 2006.
Pernilla Garmys avhandlingsarbete, “Supporting positiv mental health development in adolescents with a group cognitive intervention" avslutades vid Lunds Universitet våren 2016. Slutsatsen och rekommendationer utifrån resultatet i denna avhandling lyder:
- DISA minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa.
- Kostnaden för DISA är låg i förhållande till dess effekt, vilket indikerar kostnadseffektivitet
- De positiva aspekterna i manualen behöver betonas mer för att stärka ungdomars förmågor
- DISA-ledarna behöver få utrymme och flexibilitet för att kunna möta ungdomars behov.
Under våren 2016 uppdaterades DISA-manualerna enligt ovanstående rekommendationer.. Under hösten 2016/våren 2017 arbetade remissgrupper av ungdomar och deras lokala gruppledare med de uppdaterade manualerna och gav sedan sina förslag på hur manualerna skulle justeras för att bli så lätthanterliga som möjligt (främst ändringar av språkbruk). Efter denna uppdatering gjordes manualerna tillgängliga för utbildade gruppledare under hösten 2017.
_______________________________
Hur arbetar DISA-gruppledare?
DISA-utbildning kan hållas var som helst där unga människor kan nås i en gruppmiljö. Det är en universell metod, inte en behandlingsform, och passar därför bäst i skolmiljö. I skolan har vi elever: de som klarar sig alldeles utmärkt, medelmåttigt, hyggligt och dåligt. Vi har de som mår bra ibland och dåligt ibland. Vi har några som vet varför de känner som de gör, och några som inte har en aning.
I skolmiljön har vi möjlighet att arbeta proaktivt och förebyggande med alla elever. Eftersom vi inte vet vem som kommer att drabbas av depressiva symtom eller för mycket stress i framtiden, är det av stort värde att kunna ge denna "verktygslåda" i form av DISA-metoden till alla. DISA hjälper också dem som redan mår bra att förstå vad det är som hjälper dem att ha en positiv inställning och förstärker denna.
DISA skiljer sig från många andra diskussionsgrupper. Arbetet sker i grupp, men en stor del av arbetet sker ändå på individnivå. Eftersom arbete med metoden kräver ordentlig planering och förberedelse är det viktigt att skolledare och andra intressenter är involverade i planeringen och genomförandet av arbetet.
Gruppledare: Det är idealiskt att vara två gruppledare när man arbetar med DISA. Det är mycket mer stimulerande och roligt att arbeta som ett team. Arbetsbelastningen blir mindre om man kan dela den med någon annan. Ledarna kan rollspela med varandra inför eleverna för att visa exempel på ett tydligt sätt. Fyra ögon och öron ser och hör mycket mer än två.
Planering: Hur mycket tid tar det att arbeta med DISA? Det tar cirka 1,5 timmar per vecka med gruppen under en tio-veckorsperiod. Planeringen tar ytterligare cirka 60–90 minuter per vecka, eftersom det är viktigt att ha en god förståelse för lektionen som ska genomföras. Det är också viktigt för ledarna att kunna reflektera efter varje lektion. Deltagarna uppskattar om man bjuder något gott att äta vid varje gruppsession, till exempel frukost från skolmatsalen, juice och kaka eller frukt. Allt brukar uppskattas.
Deltagare: Antalet deltagare i gruppen bör inte överstiga 12–14. Undervisningen bör hållas regelbundet på samma dag och tid, och helst i samma rum (så långt det är möjligt). Det här en fast grupp och inte en drop-in grupp och inga nya medlemmar bör läggas till efter första sessionen (med undantag för nya elever i klassen, där det är ledarnas ansvar att hjälpa dem att "komma ikapp"). Om någon missar en session bör en klasskamrat informera dem om de hemuppgifter som ska göras inför nästa session.
Material: Manualerna är mycket strukturerade, och varje lektion bygger på den föregående. (Ledarna bör inte hoppa över delar, eftersom materialet då blir ”hackigt” och den röda tråden går förlorad.) Deltagarna får varsin manual som innehåller allt material och alla lektioner. Dessa manualer ska tas med till varje session.
Rum: Ett konferensrum eller klassrum med gott om utrymme för alla deltagare och gruppledare är idealiskt. Deltagarna behöver utrymme för sina mappar och för att kunna arbeta både individuellt och i grupp. Det är bra om alla kan ha ögonkontakt med varandra.
Gruppledare: DISA fungerar bäst när gruppledarna gillar att arbeta med ett tankesätt som är baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT). DISA är inte behandling, och det krävs ingen tidigare utbildning i KBT för att arbeta med metoden. Det är dock viktigt att ha erfarenhet av att arbeta med ungdomar i grupp. Det är också viktigt att ha den bakgrund, utbildning och kunskap som krävs för att professionellt ta emot och stödja deltagarna. Det kan innebära att erbjuda enskilda samtal om en elevs situation eller hänvisa dem till lämpliga resurser vid behov.
Materialet finns tillgängligt på engelska.
Vad är depression?
DISA-metoden förebygger stress och depressiva symptom. Därför fungerar det väldigt bra att arbeta med metoden i hälsofrämjande och förebyggande syfte, i t.ex. skolan.
Det kan vara bra att värdefullt hur depression definieras. Enligt DSM-IV-R (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) inkluderar en depression följande:
- Nedstämdhet eller irritabilitet
- Tydligt minskat intresse för och glädje i aktiviteter
- Markant minskad eller ökad matlust
- Svårigheter att sova eller allt för stort sömnbehov
- Psykomotorisk hämning
- Trötthet, brist på energi
- Känslor av värdelöshet eller överdriven skuld
- Minskad förmåga att tänka koncentrera sig, fatta beslut
- Återkommande tankar på döden eller självmord
(Fem av dessa där 1 och 2 ingår under minst en tvåveckors period)
Klicka här för Vårdguidens beskrivning/rekommendationer för depression och unga. (Sidan har även länkar till andra instanser som behandlar ämnet.)